2018-07-03
Val och valresultat i olika EU-länder
EU blir allt viktigare som aktör eftersom det är svårt för enskilda länder att ha så stor påverkan gentemot andra handelsaktörer. Därför kommer jag att här presentera lite olika valresultat från olika EU-länder och de säger väldigt mycket om vad som nu händer.
EU-kritiker
Det har funnits en omfattande oro i ett flertal medlemsländer sedan den omfattande finanskrisen drog in över Europa under 2008. Vad vi har kunnat se är att ett flertal partier till både höger och vänster har ställt krav på att lämna den gemensamma valutan Euron, men även att bryta med sina långivare och att lämna den Europeiska Unionen. Efter finanskrisens härjningar så kom olika vänsterrörelser att växa sig starkare i Europa, men samtidigt kom det att tappa stöd därför att det fanns en rädsla för att det skulle komma mängder av immigranter till Europa.
Attityderna till Ryssland
Det finns också tydliga signaler om att partierna som står till vänster är mer positivt inställda till Ryssland, vilket bland annat syns i EU-parlamentet. Tittar vi i Europarådet så finns det ett visst stöd för Ryssland bland den förenade vänstern / nordiska gröna vänstern (GUE/NGL). När det handlar om utrikespolitik, försvarspolitik och energipolitik så får Ryssland visst stöd av Grekiska Syriza i koalition med högerpopulistiska ANEL.
Däremot visar det sig att i länder som ligger rätt så nära Ryssland så tenderar i första hand högerpopulisterna att vara mycket kritiska vad gäller det ryska inflytandet, vilket märks i bland annat Finland, Lettland och Rumänien. Tittar vi däremot på Tyskland, Kroatien, Danmark, Ungern, Polen och Sverige så är högerpopulisterna mer öppna och neutrala vad gäller ryskt inflytande.
I Frankrike och Storbritannien, så är högerpopulisterna däremot starkt pro-ryska. Samma sak kan vi säga om AfG i Tyskland, Nationella Demokratiska Partiet (NPD), Leganord i Italien och det populistiska M5S i Italien.
Populismens vindar
Många av de etablerade partierna har kommit att tappa i attraktionskraft och fram har det istället kommit att växa olika former av populistiska alternativ till både höger och vänster.
Valet i Ungern
År 2014 var det val i Ungern och den pro-ryska premiärministern Viktor Orban och hans Fidesz-KNDP kom att få 44,5% och samtidigt så fick extremhögern, nämligen Jobbik 20,5% av rösterna. Tillsammans fick de här partierna därmed ungefär 65% av rösterna.
Valet i Polen
År 2015 så höll de senaste valet i Polen och då var det högerpartiet Lag och rättvisepartiet som vann. Nästan omgående så började de utmana maktdelningen mellan staten och det juridiska systemet.
Valet i Österrike
Österrike kom att gå till val under 2016. Då handlade det om presidentval. De gröna och Alexander Van der Bellen som är kandidat i EU för federalism kom bara precis att vinna över högerpopulisterna och deras ledare Norbert Hofer.
Valet i Holland
Nästa land inom EU att gå till val kom att bli Holland, då de höll sitt val i mars 2017. Kampen kom att stå mellan tre olika centerpartiet, nämligen People´s Party for Freedom and Democracy (VVD), Arbetarpartiet (PvdA) och Democrats66 (D66) och nationalisterna, nämligen PVV som är motståndare till EU och som vill stoppa invandringen. Slutresultatet blev att PVV fick 13.1% av rösterna och kom då att bli 2:a största parti.
Valet i Frankrike
I april 2017 så var det dags för Frankrike att gå till val och det blev Emmanuel Macron, från det nya liberala federalist partiet – Framåt! Som vann valet och då fick 67% av rösterna. Dessutom visar det sig att hela 43% röstade på Macron bara för att hindra Front National. Samtidigt var det 8,6% som röstade blankt och hela 25% avstod från att rösta.
Valet i Tyskland
Så i september 2017 var det dags för Tyskland att gå till val och det kom då att stå mellan Socialdemokraterna (SPD) och deras kandidat Martin Schulz, respektive Kristdemokraterna (CDU) och deras ledare, nämligen Angela Merkel. Den stora utmaningen som kom att uppstå efter valet, handlade om möjligheterna att bilda en ny regering. Detta då högerextremisterna (AfD) fick 13% av rösterna till förbundsdagen. Räknar vi på antalet platser i förbundsdagen så slutade det med att CDU fick 246 platser, SPD fick 153 platser, AfD fick 94 platser, FDP fick 80 platser, vänstern fick 69 platser och de gröna 67 (Gardner.2018:110-116).