2018-10-28

Näthat som samhällsproblem!

Mårten Schultz, som är professor i civilrätt, är en av Sveriges ledande experter på juridiken kring näthat och har skrivit en bok som heter Näthat: Rättigheter & Möjligheter.

Under 2013 så kom stora delar av samhället att få upp ögonen för problemet med hatet på nätet. Detta då Sveriges Television kom att sända ett avsnitt av Uppdrag Granskning och där ett antal olika kvinnor framträdde och då berättade om de hot och kränkningar som de blivit utsatta för.

Juridiken och hatet på nätet

Professor Mårten Schultz anser att många tyvärr har kapitulerat inför allt hat som flödar på nätet. Men, hur ligger det då till med det juridiska. Är hatet tillåtet eller inte? Redan i inledningen av sin bok så påpekar han klart och tydligt att mycket av det hat som sprids faktiskt är förbjudet. Hatet kan klassificeras som hot, förtal eller olaga förföljelse.

För att kunna hantera den uppkomna situationen så måste vi gå till Brottsbalken. Där hittar vi nämligen brottsrubriceringarna olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, olaga förföljelse, förtal och förolämpning.

Som det fungerar idag så är den bästa vägen att gå för att försöka få upprättelse för de kränkningar man utsatts för på nätet att gå via skadeståndsrätten. Detta eftersom det är där vi hittar enskildas möjligheter att kräva skadestånd mot de som kränker. Den lag man får söka i är skadeståndslagen, som har funnits sedan 1972 (Schultz.2013:15-24).